Affären fanns även när jag var liten, men den var rejält annorlunda mot idag. Det var en stor disk längs hela sidan och i andra hörnet var kött disken, man tog en köbricka vid dörren sen stod man tålmodigt tills ens nummer ropades upp. Bakom disken var det stora
hyllor med varorna, jag tittade alltid emot godiset, det var inte som idag, det fanns chokladkakor, askar av: salta katten, tuttifrutti och viol, viol gillade jag inte. Kassaapparaten var rejält stor
och när man slog, till exempel, 4,55 så plingade det, roligt för en litet barn.

Man sade vad man ville ha och C.G hämtade de önskade varorna, affärsmän hade kondis förr?
Man kunde betala kontant eller om det var lite tunt i plånboken mot krita. Gårdagens kontokort.
Det var en annan prisnivå och pengar hade ett annat värde mot idag. Och det fanns inte som idag hur-mycket-som helst att köpa. Det var basvaror och hygien som man gick till affären för.

Affären startades av Alfred,Affären startades av Alfred, Alfred var svåger till Erik. Edith, Alfreds fru var syster till Erik. Harry P är deras son, var släkt med Erik ast i gåla . Efter han sålt hade han hotell i Östersund. C.G Göransson
köpte affären av Alfred och drev den ända till Lena och Peter tog över och dom håller affärens fana högt även idag, inget är för lite eller för stort att fixas av dom. Dom är levande turistbyrå för turister.

När jag var liten gillade alla barn klistermärken, hos Lena kunde man få klistermärken med en figur som hette Icander vad hon hette kommer jag inte ihåg, man frågade alltid Lena för C.G var sträng och delade bara
ut ett ark……….

Något som förmodligen är preskriberat nu, när inte C:G var i närheten flyttade vi om köbrickorna så när nån
tog en bricka och det nr:18 fast det inte var en själ i affären………

En gång var far och jag dit och köpte lite av varje varav det var en mjölpåse, jag var kanske 5? och jag har ärvt tjurskalle och envis, så jag skulle bara bära hem varorna i min ryggsäck, med mor såg en liten tjej komma
gående efter vägen, halvt om halvt, stirrandes upp mot stjärnorna och jag var rejält baktung, efter gick pappa som
fick på moppe när vi kom hem av mor, hon tyckte så kan man väl inte göra! Men hur stoppar man en tjurig unge? om man är en snäll far?

På den tiden kunde man köpa sina skidor samt lite mat på samma gång. Det var ett ställ av skidor vid dörren, jag eller rättare sagt min far köpte slalom skidorna som hette Cortina där. På den tiden var det vanligt att
turister och andra bröt tåspetsen på skidan, då kunde man köpa en slags metall skida och sätta utanpå så kunde man lugnt skida vidare.

Jag minns en händelse för c:a 20? år sedan, det kom in en turist, jag stod i kö, han frågade: Var är närmaste Jet mack?
Utan att röra en min svarade Lena: Den finns i Mora! vilket var sant, jet fanns mest i stora städer på den tiden. Turisten såg skräckslagen ut.
Och sade: Jag behöver soppa till bilen, var finns det nån bankomat här? Lena: I Järpen eller Åre och turisten såg skräckslagen ut. Lena
frågade: Ska du åka skidor i Åre? Ja, sa turisten. Läämna ditt körkort som pant och du får lite soppa så kan du ta ut pengar i Åre.
På affären löses alla bekymmer….

När jag var liten var det kontanter som gällde, ibland hade inte Lena eller C G tid att gå till pappa( David på posta) Med pengarna och
sådant som skulle betalas, så jag kunde få uppdraget att gå med påsen till Far, far gjorde i ordning allt och jag gick tillbaka som belöning
kunde man få kola eller ibland en plopp, som var en liten godsak. Tur man inte visste hur mycket man bar iväg med….

På affären fanns även lite kläder, min farmor köpte manchester byxor åt mig. Jag älskade dom. Men när man tonåring var dom inte poppis.

Affären var en samlingsplats och fortfarande, där kunde man få lite terapi samtal med Lena och Peter, dom har alltid en tid över för lite snack i allmänhet.

ICA Ottsjö Bua: En lanthandel i tiden!