När solen i väster sänker sig
och dess rodnad på himlen strålar
I stillhet jag tänker på att
snart min livs viol går ner i exit

Härligt att få möta de älskade
De som skilts från mig genom åren
Jordens sorger och nöd inte finns
När jag får träffa min skapare

Jag så ofta glömmer
vilken uppgift jag har i livet
Och andra dömer mig hårt utan orsak
med hårda ord och tanklösa meningar

Gode Gud, låt mig få vara mig själv!
I din vilja på min vandringsfärd här
Låt mig sedan fara till himlens paradis
och tag emot mig för den jag är