Jag är avundsjuk på dom som fått kärlek under sin uppväxt, vist jag hade det bra, men inte nån endaste kram eller kärlek. Därför blir väldigt avundsjuk när man ser än far ömt krama sitt barn. Jag önskar jag fick en med…..

Men för mig är det för sent. Att få det, man kan nån stjäla sig nån vänlig hand att ta i, mer är det inte. Man får ta det som ges. Nåja, inte jag,men i alla fall. Och livet har varit bra trots avsaknaden av kram.