Tolstoj
Jesus
Angelique
Beatrice
storhetens tystnad
ur era utsträckta händer
rinner i strömmar
över borden
glasen är fyllda av frid
er andedräkt dränker rummet
och vita duvor dalar
varsamt ner på era axlar
era blickar låter
liljor spira upp i kör
på fredens cafe´
kunde vara Paris
Hur långt borta?
Kanske 1000 år.