Poesi - Poems

Tiden går fort,tiden går sakta,Vilket är bättre?Tiden stannar inte ochväntar på dig.Tiden är ung men gammal, manblir aldrig klokare än tiden ramat in den!Tiden är långsam,TIden är drama utan slut,tiden är vad du gör den till.Tiden är nu!

Jag kan ej stanna upptrots jag stretar emotallt jag kanLivets väg har ej någon stoppskylt Jag kan ej stanna uppGöra halt och tänka efteroch utesluta misstagLivets väg går rakt fram tills döden inträffar Jag kan ej stanna uppoch gå tillbaka några åroch återuppleva det godaLivets väg är ibland hård...

Han fyllde mig med förunderlig glödoch som en stormvind var all nöd i hjärtat bortaOch i hjärtat jag sjöng en sångom vågskalp och sand strandens värmande sol Han upplyste mitt hjärtats mörkaste vråOch kärleken fyllde varje vråOch kärleken var besvarad i dur och molloch njöt av glöden i mitt...

Liksom en virvlande vindi nattens stillsamma sussöker han genom stadenför att finna sin livsmotivation Han trånar efter kärlek och en vänvrider sin kropp i smärtormen som ett under hansin förlösande kick, bara för en stund Genom livets mörka gränderska han färdas i många årmen en dagså går den sköra...

Hej, du gladevart tänker du gå?På vägen är längs flodenFår jag slå följe med dig? Hej du sorgsne,är du på väg hem?om det är mysigtDå kanske jag hälsar på. Hej du är,livet går fort fram va?Ska vi slå följe en bit?på livets kantiga väg

En kille rar och sötVar finns han?som vill ge nått annatän att utnyttja och bedra En tjej, ej snygg och ej elakmen med ett hjärtasom vill ge värme och vänskapnågot för hela livet Som ett ideal utan slut

Kärlek kan vara svår att tydasvårt att känna igen Än värre är skadanom den överrumplar Grymt kan det varaom man ej för njutaav kärleks pilarna i hjärtat

Jag har tristtiden går sakta Dan är långveckan är långså himla lång Åren går fortundrar när livet tar slut?och hann jag jag allt jag ville?

Grymhet finns i världenvar dag föds ny ondska Tortyr utsätts många fördet tar grymt livet av många Krig mördar och dödarvem uppfann egentligen människan?

Undran föder inget liv,ett barn undrar,mamma, hur kom jag till? Genom kärlek föddes du,för genom ondskasätts ej ett nytt barn att gro. Ingen kan ge dig svarför endast gud vet,vad meningen är att leva och dö.