Min far älskade choklad, köpte då och då något gott till sig själv på vägen hem från affären. Mjölkchoklad kaka någon gång då och då. När han bodde på ålderdomshemmet köpte jag mjölkchoklad till honom och varje gång jag kom tillbaka var den uppäten.

En gång när jag var liten, kom inte ihåg hur gammal jag var, men nånstans runt 11-12 år kanske?. Så var far borta och på nattduksbordet låg en chokladkaka och ingen hade ens öppnat den, hur tjuvar man då en bit? Jag blev mer och mer sugen, men bara en bit? Kunde jag väl ta utan det märktes. En bit senare, så var kakan öppen och skrek åt mig: Ät mig! Men snälla du, du tog bara en bit! Ta mer nu! Och en rad åkte in i munnen, gottigott!

Efter en stund blev det mindre och mindre och snart var det slut, men vad ska jag göra? Jag tog lite toapapper och vek snyggt ihop och lade in i kakan och snyggade till omslaget och lade tillbaka den på bordet och låtsades som ingenting.

Det gick ju mindre bra, men det var värt två kvällar utegångsförbud och inget TV tittande och far? Han lade aldrig mer nån choklad på nattduksbordet. Det var första och sista chokladen jag tog från far….