Reser sig mot himlen
sträcker ut sin gamla kropp
Kylan tränger sakta in under skinnet
Den gamle och vinden
Trotsar kylan och prisar livet.

Den gamle och barnet tittar på stjärnorna
och undrar vad som finns bakom.
Åren som gick och undran är detsamma.
Varför kommer ni inte?
Jag har väntat ett helt liv.

Den gamle och vinden som kyler
Bara sus som sakta hörs
högt uppe på berget.

En vindpust mot den gamles kind
Smeker sakta kinden,
som om den säger: Vi väntar också!
I vinden så kall på berget.

Den gamle vänder sig till barnet,
Kommer du att fortsätta att vänta?
Och vinden som kysser din kind.
Den gamle och vinden.
Och svaret som lurar i vindens susning.