En enda natt fick dom tillsammans utan det vanliga grälen, ingen sade något, men
dom hördes och alla visste men ingen sade något i korridoren. Alla visste men ingen vill påpeka
att alla visste allt om alla, det var lyhört i korridoren som om man bodde i ett ett uttömt limbo
av ingenting.

Vad och en gör, varje suck, varje steg en natt då man inte fick vara ute, men ingen sade något för
alla visste ju att nån annan natt var det nån av de andra eller en själv som kom hem en sen natt.
Alla måste ju få fisa, men alla vet när och hur och vem som gjorde det och stämningen lättade när
något ljud som inte hörde till vardagen hördes.

När älskade kysstes viste alla vem och hur men inte med vem. Det viskades i korridoren. Nu är nog
Linda upptagen och pojkarna önskade det var någon av dom och inte nån från andra sidan, i en annan korridor
som blev hennes kärlek, men kärlek är utbytbar på ett elevhem.