En hemlös mans vädjan

Hej på er blodsugande gastar!
Se här jag sitter med blottad hals.
Men ingen ser, bara framåt hastar,
i en värld så vilsen och falsk.
Jag ropar, Se här! vad jag har i min hand
nåt litet men som för mig är nåt stort.

Fram han håller ett rött hårband
en flicka lämnat och gjort.

Med stora ögon och liten mun,
leende hon gav mig detta!
Hon satte sig ned och pratade en stund,
med en främling med stort hjärta.
Gesten mig berörde, jag blev alldeles varm
hon fick mig att glömma bort såren,
Huvet hon lutade mot min barm,
och jag mindes de goda åren.
Då kärleken levde inom mig så stor,
jag hade allt man kan tänkas.


Nu sitter jag här ensam och glor,
på er folk, ni borde bänkas!
Hör mig från marken, stanna jag ber!
Glöm ej den värld ni har runt er.
Vakna, känn, se det jag ser!
och livet ni hava åter.. jag lovar!

Previous Post
Next Post
Nu bloggar hon