En vårnatt i april
gick katten ut på vift eller drift
och slogs i kärlek eller hat
precis som det ska gå till
Och tussarna låg kvar
efter nattens heta strid
och på morgonen var fylld av frid
med fåglar par om par
slut var allt huvudbry
De flög med näbben full
av katters hår och hull
och sjöng i högan sky
Jag fick därför min tro
att av den enes raseri
kan åt den andre bli
ett härligt och mjuk bo