Min farmor gav mig några viktiga visdoms ord jag burit med mig genom livet. Man ska inte vara förnäm och tro att man är något finare än någon annan! En sån är ledsen inombords. Man kan inte vara mer än någon annan helt enkelt!

Lyssna noga och ha kontakt med den du pratar med, man kan alltid lära sig något nytt! Ord är inte tungas att bära.

Man ska tro på Fader i vår himmel och hans ord, men nog har jag tvivlat många gånger. När det känts hopplöst i livet. Men barnatro är stark och livslång.

Min farmor och för all del farfar var min mittpunkt när jag växte upp, där fick man uppstekta pannkakor närhelst man var hungrig och en varm spis att värma frusna fötter i när det var kallt, på den tiden var ju liften nära hem. Sen klantade ottsjöklantarna bort liften bort i byn. Men vem lyssnar på mig? Men Ottsjö kommer alltid att finnas i mitt hjärta även om jag nu bor på andra sidan vårt land, där jag känner mig hemma numera.

Ett annat liv
en annan vardag
I min hörna av världen
Så nära
Så långt borta
Ett hem bara för mig
Där min bopåle sitter med betong
Jag är hemma!
I en del av landet.