Att göra nya saker kan vara ett helvete för mig, Jag vill helst att livet ska vara som ett gammalt ånglok, sakta tuffa fram på spåret. Och inget utöver det vanliga händer. Men för att komma vidare i mitt liv måste jag utmana mina inre spöken. Jag anmälde mig till KA Spelen, 60 meter med andra ord Spring allt vad du kan.

Natten före hade jag ångest och jag sov inget vidare.  Jag sov dåligt och när jag äntligen somnade då var det dags att kliva upp. Men när jag klev upp. Då tänkte jag: Mina demoner ska inte få tag i mig! Och jag ska genomföra loppet! När jag var där var det fullt av ungdomar som tävlade och det var härlig stämning. Såna härliga ungdomar vi har ! Och David dök upp och min särbo då kändes livet bra trots sömnbrist.

David sprang sitt lopp och kom 3:a, bra gjort och stoltheten välde upp i mig. Jag kollade in andra ungdomar.  Min särbo som bestämde sig för kula och längdhopp. Vi värmde upp och jag tänkte: Det här ska roligt! Min dumma hjärna fick inte som den ville.

Jag gjorde mitt lopp och vad roligt det var! Jag fick motivation att jobba hårdare med min “FETTOMAGE”, nu j*vlar ska den bort! Jag ska kämpa med socker beroendet och fä till mitt smala jag som jag vill ha:) Nästa lopp………:)