Hon går där lite krökt i ryggen, en grå kappa, lite luggsliten. Hon håller handväskan i
ett stadigt grepp, inte ska nån komma hår och ta mina surt förvärvade slantar tänker hon.
Hon går sakta, hon har ont både här och där av hårt slit i fabriken. Men hon
känner sig pigg för sin ålder.

Nu ska hon gå och handla, hon drar sakta den grå färgade dramaten. Tänk om nån tänker
ta min mat, tänker hon, HU! det vore inte bra, men vill ha torsk och ryggbiff?
Dom där som int kan prata ordentligt, dom litar jag inte på, tänker hon för sig själv.
Där hon går sakta fram i grå mössa. Hon är en vanlig dam som är grå och trist.