Du sitter tyst i trappuppgången
Din blick är flackande och sökande
Vad söker du?
När silen inte ger lindring längre.
Du vaggar stilla i betongens avgrund
Din hunger gör dig tröstlös
När vimlet går förbi utan att se dig
Din sorg är ingens problem!
Spriten tog din tillit och framtid
När du på skolans sista dag såg en ljus framtid
Hur hamnade du här?
Hemlös och utan framtid med frusna fingrar.
Du blev familjens sorgebarn
Under din uppväxt blev spriten gömt i fars skåp
din tröst när när slagen haglade.
Och hatet närdes av droger i ditt blod.
Du är hemlös utan någon morgondag
Likt en skugga finns du där i porten.
Porten som slog igen i unga år.
En tröstlös tillvaro tills en dag porten är tom.
Och ingen lade märke till att du var borta.