Man är den man är. Något som tidens tand har tuggar på. Något som formats av hur man växte upp och vem man är. Jag är en dam med mycket kvar att upptäcka i livet. Och på något vis lär man sig saker varje dag.

Ett program jag tittar på är Khloé Kardashians Serie “revenge body” där folk får en chans att göra något åt fettlagret. Genom hård och mycket stentuff träning, ingen genväg nånstans. Intressant att se hur man kan förändra livet med hård träning. Själv har gjort samma resa, men träning i mitt fall är nog inte lika hård som på programmet. Och ingen 12 veckor Quick fix! Jag går den långsamma vägen i min takt.

Jag undrar hur många av dessa som förblir smala efter programmet? Och fortsätter träna? Det måste i mitt tycke vara ett  jobb för resten av livet! Och på köpet mår man bra och sakta och säkert får man en snygg medelålders dam kropp:)

Jag tror inte  på snabba lösningar, jag tror på livslångt jobb och träning och man får lön för det man gjort. Som nu: När jag upptäckte att min rumpa börjar se ut som en rumpa ska se ut, om jag får skryta lite? Jag ser snygg ut i baken! Det är min belöning för jobbet jag lagt ned i träningen. Men det är mycket kvar att träna och med träningen skulpterar man en ny jag och mitt tycke snyggare jag, sen får andra säga vad f^*n  dom vill! Men häromdan på gymmet sade en med tränare som jag ser ofta på gymmet: “Det har gått framåt, Jag ser stor skillnad på dig” Vad härligt att höra, det ger en motivation att fortsätta på min väg mot ett bättre jag. Man behöver lite beröm:)

Man är ju ingen eldig spanjor heller…… Utan en viking!