Islandshästen är en ridhäst med tusenåriga anor. Vikingarnas trogna kamrat och stridshäst om så behövdes. När vikingarna utvandrade till Island tog de med sina hästar.
Livsvillkoren på Island med hårt klimat och karg natur har härdat rasen genom århundraden. Bara de sundaste, modigaste och starkaste har fört släkten vidare. Det har resulterat i en stark, pigg och självständig naturhäst.

Med 4 eller 5 rena gångarter.
Hästen, skaparens mästerverk
är kraft inbyggd i kött och blod
Samma kraft som flyttar tyngden och vinden
och vakar i konstens heliga eld.
-Skulptören håller kisel och hammare
människans drömmar i rimmets bojor
Målarens letande i världens färger
-Allt detta är livets önskan av dynamism och aktion
/Einar Benediktsson   Island

Islandshästen stammar från den ursprungliga nordiska och europeiska hästen. Som hade fem gångarter, skritt, tölt, trav, galopp och passgång. I slutet av 800-talet började vikingarna invandra till Island De hade med i sina långskepp hästar som härrörde från den nordiska hästen och den keltiska hästen. Den har sedan dess renavlats av de isländska bönderna i generationer. Sedan 1000-talet är det även import förbud av hästar och djur till Island. Betäckningen tölt  kommer från ett gammalt germansky ord.
Både töltare och passgångare finns i den germanska och romerska historien, 200 år efter Kristus. Men redan 400 f.kr finns det grekiska reliefer av töltande hästar.

Rasbeskrivning: Öronen skall vara tunna spetsformade och av hästen livligt rörda och uppåtriktade.
Huvud: Får ej vara för litet, skall vara medellångt. Pannan skall vara flat och bred. Noslinjen rak
Ögonen: Skall vara uttrycksfulla, helst mörka.
Hals: Högt ansatt, lång slank och smidig med god resning.
Bröstet: Får ej vara för trångt eller brett, normalt bröstdjup, 60-64 cm.
Manken: Skall vara hög och skarp.
Rygglinjen: Skall vara mjuk, smidig och muskulös.
Svansen: Får ej vara högt ansatt eller inklämd.
Benen: Skall vara torra med senor välmaskerade, hårda, välavgränsade från skenbenet.

Kort rasfakta: Mankhöjd: c:a 130 – 145 cm.
Vilja: Vilja och framåtanda är faktiskt den viktiste av alla egenskaper en islandshäst skall ha.
Temperament: Samarbetsvillig, modig, glad, trevlig att umgås med. Samt lättlärd och inga olater.
Färg: Alla färger tillåtna, till och med albino. Det finns ingen hästras som kan uppvisa sån stor färgvariation.
Speciella Kännetäcken: Ål,, en strimma från pannan tillsvansroten. Även Zebraränder på benen kan förekomma. Stor tjock yvig man som gärna lägger sig på båda sidor.

Ålder: En islandshäst kan bli uppåt 30-40 år. Som unghäst utvecklas den långsamt, rid helst in vid 5 års åldern, vid 8 års ålder är den färdigutvecklad.

Släktingar:
Nordlandsponnyn Norge,
Shetlandsponnyn, Shetlandsöarna
Exmoorponnyn England
Fjordhästen, Norge

Beskrivning av tölt och pass:
Tölt är en fyrtaktig rullande gångart med fotförflyttning som i skritt. Hästen håller ryggen sänkt, huvudet rest och går ofta med stor frambensaktion.

Passgång: I pass griper samma sida benpar i marken samtidigt. Är således en tvåtaktig rörelse med sväv. Pass skall endast ridas över korta sträckor och snabbt tempo. Pass anses vara kronan på verket inom isländsk ridkonst.

Att tävla Gudarnas häst:
Dressyr: Dressyr består av rörelse ur de lätta (B) programmen. Men man rider till musik, eget val, grenen kallas kur.
Ovalbanegrenar: 4-5 gång och tölt, banan är 4 meter bred och c:a 200 meter lång. Det sitter 4 domare som bedömer ridningen. Som skall vara taktfast,lätt och harmonisk ridning. Det skall vara schuwungfulla och lösgjorda rörelser.
Tölt skall visas i tre olika tempon.

Pass rids första 50 metrarna i valfritt tempo, därefter galopp. Sedan skall man rida pass ända till mål, i varje heat tävlar 2-4 hästar och snabbaste tid vinner.
Stilpass: Rids vanligen på rak bana 150 eller 250 meter. Detta är en ren bedömningsgren, där det gäller att göra harmoniska växlingar mellan gångarterna, samt ju fortare desto mer poäng.
Island: På Island tävlas det också i galopp med specialtränade galopphästar.
Vanlig hoppning, hippodrom hoppning (högt vinner) och slutligen trav med sulky, Gaedingakeppni.

Hästens namn: Isländskan är mycket uttrycksfull. Har många poetiska och stämningsfulla ord. Därav är det ganska naturligt att uppkalla sina hästar efter vindens sus, fåglar eller gudanamn.
Den isländska bondens starkaste och uthålligaste häst får naturligtvis ett stolt och klangfullt namn ur den isländska mytlogin.

Hankön: slutar på “i” eller “ur”
Honkön slutar på “a”

Också inte att förglömma efternamnet, Man gör ett tillägg till hästens namn med gårds eller stuterinamnet. Där hästen är född, t ex: Tvistur fra´ reykjarholl. På en svenskfödd blir det te ex: Svartur från tulka. Genom århundraden har hästens namn avspeglat dess färg och karaktär, vilket gör att man många gånger kan identifiera hästen enbart på namnet.

Några vanliga namn:
Ida = Virvel
Fengur =  Guden oden
Tyr = Krigsgud
Freya = Gudinna
Svartur = Svart
Lokkur = Hårlock

Unghästuppfödning: I Sverige har avels tagit stormsteg framåt de sista 10 åren. De flesta är hobbyuppfödare. Två stuterier har dock haft stora framgångar är Stenholmen och Österbodarne. Som har haft många fina hästar på SM, nordiska mästerskapen,EM och VM. De flesta är dock importer från island. I Norge har man haft uppfödning ungefär lika länge som Sverige. Men har inte haft nån större framgång på tävlingsbanorna.
Att föda upp islandshästar kräver stora arealer mark, då man bör låta dem växa och fostras i flock. Numra kan man även hyra in sitt föl hos flock. Man föder upp på utegång året runt, fritt.

På Island föds och lever unghästen sina första år i total frihet. Vid nämnda ålder tas dom in och tämjs. Varje höst samlar bönderna in alla “vild”hästar. Skiljer och märker de sina. Vissa som ej håller måttet slaktas och äts upp…..
Vid tre års ålder skiljs ston och hingstar åt. Hingstarna väljs ut, övriga blir valacker. Unghingstarna får separata hägn. Vid c:a 5 års ålder anses en häst vara färdig.

Islandshästen = Symbolen för Frihet, Skönhet, Fruktbarhet och Styrka!
Reidum, Reidum hästum go = Rid, rid mig på din rygg!
Islandshästen är en gåva från gudarna, en nationell helgedom.