När jag började första klass, jag var 7 år. Så tyckte farmor jag skulle ha något bra som utvecklar mig. Så hon gick till affären och köpte ett stort paket, Det stod Lego, främjar aktiviteten hos barnet (?), farmor köpte paket för 32 kronor, Hu! så dyrt! men lilla Kristina är stora damen nu!

Jag fick ett fint inslaget paket, Lena kunde slå in paket så det såg ut som att komma från värsta lyxbutiken! (Kan väl fortfarande skulle jag tro) och jag öppnade det i närvarande farfar och farmor, farmor såg nöjd ut. En stor vackert lastbil på framsidan, den såg så snygg ut. Jag började genast, jag försökte, försökte och försökte, men inte blev det så vackert som på bilden. Till slut gav jag upp.

Nästa dag gick jag till Torbjörn och Mikael, inte dom heller kunde göra en sån där fin lastbil. Det såg ut som nån haft en dålig dag…. Vi gav upp. Nästa dag var det skoldag och jag gick ettan, jag visade lådan på rasten och Göran Edsås blev intresserad och sade: Kan jag få det? Du får min veckopeng, sagt och gjort. Jag blev en rik flicka med 5 kronor till godis, som när jag kom hem köptes upp hos Lena.

Ett par dagar senare frågade farmor hur det gick med Legot, jag svarade: Jodå…….Det känns som det preskriberat nu och Farmor förlåter du mig i himlen. Kanske?