Att livet är skört det vet jag, igår var Herr död och hälsade på hos min danske granne. Att man borde ha vetat det när man i tonåren, man var i stort sätt odödlig tyckte man, men jag blev varse om det rätt tidigt att inte så var fallet. Jag hamnade på mental sjukhus som det då hette för självmords försök, bipolärs dåliga sida.

Livet är skört, varje morgon innan jag kliver ur sängen brukar jag säga: Tack! Gud för jag får vara med ännu en dag! Tack Gud för att du tar hand om mig! Jag uppskattar varje dag även om fryser och tycker det är skit. Varje dag är en gåva, det är upp till dig att förvalta gåvan!