Tag mig ej från min moders sida
när som nyfött föl jag gör
Vänta med att rida mig
till mitt fjärde levnads år

På min rygg skall jag dig bära
i galopp på många solskens ritter
men vi skrittar tillbaka till stallet

låt mig få gå i skritt
Ge mig foder, rykt och vatten
ha tålamod om jag är stygg
Och i kalla vinternatten
lägg ett täcke på min rygg

Rengör sadel, träns och rem
För ej oljud i mitt stall
Tänk på det är mitt hem
stäng min dörr mot vinden kall

Jag vill leva för dig bara
om du nu förstår min bön
Då skall jag för alltid vara
din bästa vän i många år

Och när min levnads slut är nära
tag mitt liv med varlig hand
Led mig sista biten, käraste
till ponnyns evigt gröna land

Okänd författare

Det här är den vackraste häst dikt jag vet!
Säger så mycket, Så borde vi alltid behandla våra kära 4 fota vänner:)