Skogspromenad


När solens eld syns stiga bakom horisontens silverrand
Och isen bryter sig loss hård och stenig strand
När fågelsången lyfter från skogens nakna snår
då jagas vintern till vila, då är det snart sommar och värme
Då vill jag ströva fritt i skogens rike
ibland på gamla gömda stigar med min fyrfota vän
Att få uppleva skogens under, att tändas av dess glöd,
dess strålandande kärlekslängtan, långt bortom stoft och död
Bakom björkens ris, det prasslar plötsligt till
och en skrämd fågel flyger förskräckt upp bland björkens topp
Nu höjer den sin drill och säger till oss: Gå tyst nästa gång!
I skogen så tyst vi går min fyrfota vän och jag
Vi strövar längre bort på hemlig upptäcksfärd
i naturens storslagna rike, dess rika fria värld
Där tystnaden är härskaren, där blommor går i blom
och livets lagar råder i enkel fattigdom
Långt borta från huset vi bor i, vi söker här vår ro
från tidens hets och buller, där själen ej vill bo!
Där livet går på tomgång av motorlarm och stadens puls
Och fågelsången drunknar i bilars dån och gnissel
Snart all natur stillsamt mot nattlig undran vandrar
och vågen mot stranden går till vila mot öppen strand
Snart natten sin början tar och nya liv tar vid
där stigen går mot havet längtar och trånar av det vackra i skogen
Där stigen slutar vid havet så nyckfull och fylld av livslust
Där vill  vi leva livet fullt ut
Och ta vara på varje minut av skogens dunkla hemligheter
Med min fyrfotavän på hemlig stig

Previous Post
Next Post
Nu bloggar hon