Klart att det påverkat mig med min grannes alldeles för tidiga resa till Gud. Man känner sorg för mannen som blev kvar och sonen. Livet är verkligen hårt ibland och obarmhärtigt! Livet är orättvist! Livet är skört med andra ord. Jag uppskattar livet. Att jag får vara med, det kunde gått illa och jag legat i graven, men livet tyckte jag skulle vara kvar.

Om jag när jag var tonåring hade förstått vad jag idag vet, vad skulle jag gjort annorlunda, men man har ju ingen spåkula. Jag tror inte mitt äventyrliga ungdoms jag hade gjort något annat, vem vet, men jag kanske hade tänkt lite mer?

Ta hand om livet och er själv, men lev också livet fullt ut!