Igår var jag och sprang ett lopp i Södra Sandy, på Skryllegården, tog mig cirka 2 timmar att åka ner, men det var det värt! Ett bra arrangemang med fika,, som smakade bra efter man kört dit. Var lite sugen på Kaffe, sen hämtade jag nummerlappet. Sen gick jag tlil bilen och satte på nummerlappen och sen gick jag lite innan start, dom höll med uppvärmning, sen träffade jag en jag träffat förut på andra lopp och lite snack, innan start, så var den rejäle mannen brevid mig trevlig. Efter mig stod några veteraner som jag, men äldre, roligt att man kan tävla i hög ålder, hoppas jag kan det med, vem vet.

Loppet var lätt sprunget, en liten backe, hela loppet hade jag en av veteranerna efter mig, när det var 500 meter kvar var han jämsides, jag hade inte chans att hänga på hans slutspurt. Efter lite dricka så snackade vi lite, hans fru, hans största supporter kom även hon, en trevlig man och fru. Vad gör inte ett lopp bra? man inte får prata lite? Och träffa andra trevliga löpare? Livet blir bättre då, det var en som frågade om jag skulle springa Bocksten trail, sade som det var: För långt för mina ben! Han sade: Nästa år blir det enkelt för dig! Jag tvivlar på det…. Jag är nöjd med att SPRINGA 5 eller 10 km, för 4 år sedan gick jag loppen, nu springer jag än om lite sakta, men jag Lubbar! Min far är nog stolt uppe i himmlen över mig.

Eder Lupptant:)