Du gav en vinter av glädje
Du gav en vår med sång
När sommaren kom var du nära
När hösten kom blev den ensam
Som löv faller från trädet
Och som höstvinden blåser bort
Och försvann den ömhet vi hade och kärlekssagan blev kort
Du gav blommor varje morgon
Du gav mig ett barn att älska
När du togs ifrån mig Då ville jag dö
Men, du alltid i mitt minne finns
För som en sparv flyger från land till land och alltid kommer tillbaka
Som höstlöv är minnet av dig Och min kärlek till dig är evig.


Idag: 44 år sedan du gick bort, mitt livs kärlek, Lasse, varför?? Mitt barns far, du hann aldrig se din som Patrik, saknar dig!