Stilla stiger du ur jordens mull
Nu när förvandlings under har skett
och smekt av solens varma strålar
En glansfull dräkt fått av vitt

Nyss låg du täckt av frost och is
Din fägring var glömd av alla
Men den som vårdar ett litet frö
vet att ur jorden kommer fägring

Spröd blomma som knoppats ur jorden
och ger glädje för betraktaren
Och lyser med mildt sken av glädje
och vet om att den är älskad

Ditt huvud är lätt böjd i solen
ur den jord som fostrad den
Betyder det tacksamhets akord för vilan?

Jag fångas av din tysta skönhet
för tystnaden kan ha tysta ord
Att budskapet är att älska livet
så stolt och ur visshetens trygga famn

Lyssna till tystnadens sång
Och njut av en liten blommas fägring
Som i glans och renhet ur jorden står
som en påminnelse om fulländning i livets skeden

Dess budskap når oss utan ord
Fri från tvång och ondska
En hälsning om frid i hjärtan
Och skönhetens under i ditt inre