Jag satt där och såg mot ån
och hörde skatornas krax-krax
Och björkens löv slog ut
och smörgåsen strax tog slut

Jag drömde om en vän
som snabbt jag vill se igen
och kråkornas hesa krax
sa mig att det för mig var det snart dags

Du kom en dag
när sjukdomen gjort mig svag
och då skall jag för dig sjunga
och min hammock gunga

Du alltid hit är välkommen
och bilden i hjärtat jag mig bär
och över en spång du mig fört
som sölats ner med Ål, mört och salt
till världen där allt är bättre