Igår p åvägen hem från gymmet, kom jag att tänka på, vilken tur jag har att jag lever och som mos på korven: Jag har det bra! Man har så bra man själv vill, jag behöver inte mycket, men ett löpar tävling och några veteran tävlingar då och då gör livet gott för mig. Dessutom träffar jag andra löapre, bara det är en bonus för ett lopp:)

Trots allt, är livet bra och många glämmer bort att leva livet fullt ut. Jag tänkte också på dom jag förlorat på vägen där jag är idag, man har ju tur att man lever trots allt! Många får inte lyckan att leva länge och väl. Som bipolär är jag unik, många med min sjukdom blir inte så gamlas om jag.

Livet är för bra trots allt:)