Ge mig så en utväg, för trötta slitna ben
Ge mig en väg in mörkret, bort från månens sken
På en plats där jag ej synas, bara inte finns
På en plats där jag kan leva, där ingen mig så minns
Under taket utav himmel, utan ögon som fördömer
Under taket utav gudar, som hellre blundar och glömmer
I en värld fri från ansvar, där livet blott är enkelt
I en värld fri från dumhet, där tankarna är rena och kärleksfulla
Var finns den platsen så, där sorgen är som lycka?
Var finns den platsen så, den skulle mitt liv smycka?
Så ge mig denna fjärran, en oas så av mig omtyckt
Så ge mig detta fjärran, ge mig målet för min vardag
Ge mig styrka, ge mig kärlek att uthärda livet
Ge mig utvägen, inte bakvägen ut från tristessen