På promenaden igår blev i tankarna, djupt i mina funderingar, för mig blir det en promenad om dagen men vovven. Man hinner fundera på det mesta under dom 2-3 kilometrarna det blir varje tur. Igår slog det mig, väldigt, vad byn Ottsjö sakta men säkert växer igen!

Trist men sant, när jag var barn då var det öppet ända ner till sjön. Så inte idag. Jag förstår att många är gamla inte borde och deras barn skiter fullständigt att göra nått åt det, men är det nån ursäkt?

Att ta en vecka eller helg och röja upp slyet borde väl inte vara för svårt? Kanske orkar man inte slita sig från chips och sofflocket?
För mig är det sorg som far genom min hjärna, att se mer och mer sly för vart år,
vart kommer det att sluta?
Inga turister?
Det är så fult i Ottsjö! Det borde vara tid för uppvaknande nu innan det för sent. Ja, jag vet tiderna från ungdomen kommer inte tillbaka och det Ottsjö som fanns då, men ändå.