Jag Har gått igenom “pärsjärnet”. Det började för tre dagar sedan, då jag hämtade ett paket i Järpen.
Då fick min hjärna för sig: Pizza! Sagt och gjort jag drog mig in på en centralt belägen pizzeria. Beställde en gluten fri Calzone, vegetarisk.
Sköljdes ned en fanta.


For sedan hem, kvällen framför dumburken förvarande inte om vad som skulle komma senare på natten.
Jag låg och vred mig – Skrek!
Trodde min magen skulle flytta till nån annan planet, Det gjorde ont så ini helvetet,
Det svårt att sätta ord på hur ont det gjorde, men ont gjorde det, fördelen med eget hus, man kan skrika!
Vid 2 snåret mitt i natten, jag ringde 112 och snart skymtade två grönklädda gentlemän och i rumpan in ett piller,
vilken lättnad! Imorgon är jag bra igen……trodde jag.


Nästa dag var sju resor värre, när Alvedonet?
I rumpan släppte, min vänstra njure gjorde något fruktansvärd ont, jag ringde het och talade – eller närmare bestämt skrek hur ont det, trodde Hen åtminstone ringde mig och jag fick lite uppmuntran.
Inte ett ljud! PÅ natten började jag svettas och kräkas, så nu är min mage absolut tom, garanterat!
Jag är svag, men försökte få in mig vatten.
Nu är det några dagar sedan jag fick mat, trots jag 800 meter till affären, orkar bara inte gå dig, och köra bil när man är sjuk?
Inte jag i alla fall, krafterna är borta. Kylskåpet är tomt! idag är lite piggare som synes, jag orkar ju skriva detta blogginlägg…..