I trädgård inte långt från allfartsvägen stod två träd, en helt vanlig kastanj, han känner vinden susa genom grenarna.
bredvid står också en kastanj, men den är vit, den andra känner ingen gemenskap med den andra, tittar bara lite misstänksamt på den andra och undrar varför står du här? Men inget svar kommer.

Tyst står dom där och tittar ut över nejden, då kommer en familj och breder ut sin stora filt, barn som skränar och kastar upp en drake långt över kronan, alla sätter sig omsorgsfullt mitt emellan som om dom inte utesluta den ene eller den andre. Fram åker matsäck och den består kaffe, saft, smörgås och bullar som hungrigt slukas och försvinner i magarna.

De äldre sätter sig mot varsin kastanj, den vita får kvinnan, den andra den andra kvinnan och dom tittar ut över barnen och säger samt ständigt: Skönt att slippa karlar en stund, bara vara här och nu under en kastanj.

När det susar av vinden böjer sig grenarna på dem båda, men den vita är äldre och det gör ont i grenen av ischias. Men idag är en bra dag att vara en kastanj i en trädgård långt bort från allfartsvägen tänker dom båda medans dom står och skuggar kvinnorna i djup vaksamhet över barnen.